Magnoliastrul.

Äh! Hur blev det nu då? Jag har ju närt en dröm en längre tid om ett blommande Magnoliaträd i den svaga sluttningen utanför arbetsrumsfönstret. Blev helt förälskad i dem efter ett besök i New England tidigt på våren. Varenda trädgård lyste av enorma Magnoliablommor i vitt eller mörkrosa eller både och. Nu är ju inte detta riktigt en dröm för norrländska trädgårdar men varefter åren går så har zonangivelserna ändrats till min fördel. Nu anses tex Stjärnmagnolian vara härdig till zon 4 med lite tur.

Ja ovanstående i kombination med utförsäljning på en handelsträdgård 9 mil härifrån av bla jättefina stora Magnolior för endast 84:- stycket fick mig att förlora konsepterna en aning. Det fanns flera olika sorter och i förvirringen greppade jag en livskraftig buske som vid hemkomsten visade sig vara en av dessa skönheter som kräver sydliga nejder OCH sur jord. Jag kan bara erbjuda kyla och kalkhaltig jord. Suck! Så nära (för det fanns de som hade funkat här)och så tar jag en vackert rosrödblommande men omöjlig skönhet.

Vet inte om jag ska skicka den vidare till ett lämpligare geografiskt läge eller om jag ska testa att odla den i urna och vinterförvara den i jordkällaren. Får nog svälja besvikelsen först.

Annars har jag grävt Dahliaknölar idag. Fick ihop en hel kasse hos en vän + att jag har egna. Det är vanliga frösådda sommardahlior som går jättebra att spara.

Efter att ha följ böckernas alla tips om vinterförvaring av dem och misslyckats testade jag en vänninas råd om att bara hänga dem i tvättsugan i en plastkasse och det har nu funkat i flera år. Haha! Tänk att saker kan vara så enkelt ibland.