onsdag 30 juni 2010

Minns den snö som föll....



Nej jag är inte morbid eller speciellt elak men nu har jag kommit till den tid på året då allt går för fort. Jag har förlorat all värdighet och flänger som en liten näbbmus mellan allt som jag tycker jag vill ha gjort. Helt osystematiskt tillråga på allt också så göromålen istället staplas på hög istället för att bli färdiga. Har ju även haft ett hektiskt socialt liv med ett antal studenter och bröllop de senaste veckorna. Kan tänka mej minen när jag säger: "Nej tack jag kan tyvärr inte komma på ditt bröllop för jag måste rensa ogräs". Hade säkert varit en populär ursäkt så för att få lite perspektiv på det hela tittar jag på denna bild som togs från köksfönstret 17 April i år, så där en 10 veckor sen i runda slängar. Då syns det vad mycket som hänt ändå. Bra att se tillbaka lite så man inte fastnar i nått sort destruktivt stresstänk. En trädgård ska vara avkopplande och lustfylld enligt min mening så jag försöker gärna föra tillbaka tankarna till det.

Fast nu ska jag ut och slutfixa på husvagnen som inte ska vara trädgårdsprydnad längre utan ska få ut och fara.

söndag 20 juni 2010

Guckusko och översvämmning

Nu har det varit mycket sen sist men här är jag igen.


Har varit och hälsat på några av mina favoriter Guckuskorna som bor några kilometer härifrån. En stor del av marken härikring är kalkgrund så det finns ovanligt mycket orkidéer av olika slag. Kan inte säga att jag är så duktig på att identifiera dem men guckuskon går enligt mig ovanpå allt. Den ser helt tropisk ut när den vecklar ut sig i all sin prakt mitt i en svensk granskog.
Nu kom jag lite för tidigt så de stod i knopp men nästa vecka borde det vara dags så då ska jag dit igen. Förhoppningsvis har lite av vattnet runnit undan också för som ni ser på bilden nedan så hade stigen förvandlats till en strid bäck och det kändes skönt att ha de grova repen som inhägnar stigen att ta stöd mot ibland. Fördelen är ju att jag ännu inte behövt vattna mina frösådder eller nyplanterade plantor, det sköter vädret alldeles utmärkt, men imorgon ska det bli sol så då blir det full rulle med gräsklipparen efter jobbet

tisdag 15 juni 2010

Ogräsdestruktör på 4 ben

Här ser ni min personliga ogräsdödare. På bilden har hon just ägnat sig åt ett privat projekt i sin egen täppa, men häromdagen var hon med mig i trädgårdslandet för att rensa ogräs. Det var bara att hugga tag i en torva så grävde hon upp den och sätt den hårt så drog hon tills den lossnade. Vågar inte tänka på vad denna begåvning skulle kunna göra för en nyplantering med växter man vill ha kvar :S
Hon tycker så mycket om att hjälpa till att rensa ogräs att hon gnyr om hon inte får följa med. Den nya rasen kanske? Rödpälsad ogräsretriever, hunden för varje stressad trädgårdsentusiast. Men som sagt något riktigt finlir i rabatterna har jag inte lyckats lära henne än så det får bli på lite större ytor.
Annars ska jag iväg ikväll till M:s trädgård för att gräva upp några plantor som hon inte ska ha kvar. Trädgården ska möbleras om lite och tacksam är jag som får det som blir över av hennes vackra växter.

söndag 13 juni 2010

Ombytliga färger



Så här ser min Funkia ut just nu, men kom igen om en månad då är den enfärgat grön utan spår av mönster och så förblir den säsongen ut. Varför? Denna planta har följ med mig i olika flyttar under 10 år och den har alltid upprepat samma visa, underbart brokbladig till att börja med och sen fortfarande underbar men inte ett dugg brokbladig.

Har nån därute hört talas om detta och vad det kan tänkas bero på?

Råkar nämligen ha ett gäng tulapaner (Darwin) som jag kunde svära på var rödblommande vid flytten till huset för några år sedan. Planterade tom. lite gult och orange runt dem för att skapa en färgstark rabatt. Nästa säsong var hela gänget vackert kanariegula och såg ut som, va vi har väl alltid sett ut så här?!

Men de har en förrädare ibland sig som inte hann klä om tillräckligt snabbt utan fortfarande har röda strimmor på kronbladen, men jag är helt mystifierad. Gillar blommor att byta kläder lite då och då eller vad är det frågan om?

onsdag 9 juni 2010

Ät upp problemet




Ja ni ser helt rätt, det är Kirskål. Denna bittra fiende från min tid som trädgårdsarbetare i mellansverige. Här i norrlands inland finns den inte naturligt utan måste importeras med hjälp av plantor söderifrån vilket var exakt vad jag gjorde för ett par år sedan. Nu har jag mot min vilja en mycket liten men livskraftig koloni i ett hörn av en rabatt.


Men vet ni vad som smakar nästan som Ruccola? Färsk, grovhackad Kirskål var en höjdare att strössla över de nystekta rosbiffskivorna. Extremt fräsch och ekologiskt odlad är den med :)

Har inte hunnit ta reda på det än men jag kan tänka mig att den är supernyttig också. Har ivarjefall läst att den importerades till Sverige av vikingar/munkar (olika bud) just för att odlas som trädgårdsväxt vilken den ju som de flesta av oss vet inte har några tankar på. En Kirskål bestämmer man inte över, men nu har jag kommit på ett gott sätt att begränsa dess framfart.






söndag 6 juni 2010

Thalia


Dagens lilla pensum tillägnas de ljuvaste av dem alla; Thalia och Poetnarciss. För ett par dagar sen såg de ut så här, nästan självlysande i kvällsljuset i sin skimrande vithet, men nu har de bedagats och är snart färdiga för i år. Doften är också underbar speciellt Poetnarcissen.

Se bara på den söta lilla röda ringen runt det gula svalget, så perfekt format som ett litet spetskrås. Dessa två blommar med förtjusning i min täppa men det gjorde däremot inte Narcissen 'Flora Plena'. Denna mycket gamla sort är dubbelblommande och underbart vacker, men svår att få tag på i handeln och ganska dyr. Jag har försökt två gånger med lika dåligt resultat. Flora Plena vill inte bo hos mig, men jag får riklig tröst som ni ser.

onsdag 2 juni 2010

Smörsmekta humleskott

Som jag berättat tidigare så är det premiär i år att skörda de första sparrisarna från mina plantor. Nändes bara klippa av en stjälk från varje planta som skulle få bli garnering ovanpå kycklingfärsbiffarna till middagen.
Men nu du kom idéerna susande! Hade nyligen läst på en av alla underbara trädgårdsbloggar jag besökt att det går alldeles utmärkt att äta humleskott. Så efter besöket i sparrislandet tog jag svängen förbi humlen och samlade en liten knippa. Visst ser de nästan exakt likadana ut också om du tittar på bilden där det ligger en knippa mixat sparris och humleskott.
Dessa skira primörer ska ju nästan inte tillagas så jag hällde 1 cm vatten i traktörpannan och en rejäl klick smör. Sedan fick det sjuda upp så smöret smälte och snabbt i med det gröna som bara fick ligga i och "smekas" av smöret nån minut. Behöver jag tala om att det var gott?!