Bloggpaus

Den här bilden är tagen vid en tjärn en bit ovanför där jag bor. Det är så vilsamt och vackert. Vägen tar slut där och vildmarken tar vid så man kan man få se några av skogens invånare våga sig fram allt emellanåt.

Nu ligger trädgården nedbäddad under ett tunt lager snö och friden har lägrat sig även där så jag tar chansen att ta bloggpaus. Tycker det är bättre så än att missköta en stackars blogg med nästan obefintliga inlägg som det har varit nu de senaste månaderna. Hoppas ni som ännu läser den överser med detta och vågar er tillbaka när solen värmer i Mars eller så :)

Jag har ett litet men spännande hantverksprojekt som jag ska försöka sjösätta den närmsta tiden så det kommer att ta all min tid som blir över. Jag återkommer med det om det faller väl ut.

Till dess, ha en skön vinter och måtte inget frysa söner i era täppor!

Magnoliastrul.

Äh! Hur blev det nu då? Jag har ju närt en dröm en längre tid om ett blommande Magnoliaträd i den svaga sluttningen utanför arbetsrumsfönstret. Blev helt förälskad i dem efter ett besök i New England tidigt på våren. Varenda trädgård lyste av enorma Magnoliablommor i vitt eller mörkrosa eller både och. Nu är ju inte detta riktigt en dröm för norrländska trädgårdar men varefter åren går så har zonangivelserna ändrats till min fördel. Nu anses tex Stjärnmagnolian vara härdig till zon 4 med lite tur.

Ja ovanstående i kombination med utförsäljning på en handelsträdgård 9 mil härifrån av bla jättefina stora Magnolior för endast 84:- stycket fick mig att förlora konsepterna en aning. Det fanns flera olika sorter och i förvirringen greppade jag en livskraftig buske som vid hemkomsten visade sig vara en av dessa skönheter som kräver sydliga nejder OCH sur jord. Jag kan bara erbjuda kyla och kalkhaltig jord. Suck! Så nära (för det fanns de som hade funkat här)och så tar jag en vackert rosrödblommande men omöjlig skönhet.

Vet inte om jag ska skicka den vidare till ett lämpligare geografiskt läge eller om jag ska testa att odla den i urna och vinterförvara den i jordkällaren. Får nog svälja besvikelsen först.

Annars har jag grävt Dahliaknölar idag. Fick ihop en hel kasse hos en vän + att jag har egna. Det är vanliga frösådda sommardahlior som går jättebra att spara.

Efter att ha följ böckernas alla tips om vinterförvaring av dem och misslyckats testade jag en vänninas råd om att bara hänga dem i tvättsugan i en plastkasse och det har nu funkat i flera år. Haha! Tänk att saker kan vara så enkelt ibland.

Höstjobb och frösamling.

Närbild på Vallmo för de är så vackra. Blev mycket sånt i år av alla de slag. Korn-, dubbel-,enkel-,fransig, fleråriga och mest ettåriga. Nedanstående härstammar från en blandfröpåse så det är en namnlös skönhet, men visst är hon(?) läcker med sina lila bottenfläckar till det ljusröda?! Finjobbet i helgen var att samla in alla vackra frökapslar till Vallmona så jag får se dem igen nästa år.
Det har hänt mycket i trädgården i helgen. Lovade ju att göra höst och tur var det för nu är det frost i luften och minus på nätterna. Räddade in pelargonerna igår så nu har jag några rejäla urnor med levnadsglada pelargoner i arbetsrummet. De ska övervintra sedan jag "krymt" dem lite.
Annars har det grävts, gödslats, barkmullats och planterats. Ett träd har fällts så nu sitter mannen framför brasan och snidar krokar av grenklykor till den nya hallen som bara är på planeringsstadiet. Men krokarna blir ursnygga så det blir en bra början.
Får återkomma med lite före o efterbilder på rabatterna när jag lagt in dem. Alltid uppmuntrande att se skillnaden.
Nu ska jag gå och sova min rosenslummer. Gonatt alla vänner!

Inspiration

Här strilar regnet helt enligt väderprognosens förutsägelser så det känns skönt att sitta inomhus och gona sig i en stor vackert färgad schal. Men imorgon har det lovats sol så då har jag planer för utomhuset. Här ska göras höst!

Fast det brukar ju bli så att man går och småpysslar ända in i det sista, men eftersom vintern kom så snabbt i Oktober förra året så vågar jag inte chansa på att jorden är grävbar ända in i November som det varit ibland.

Just nu ser jag tillbaka på mitt besök i sommar hos min absoluta favvohandelsträdgård ever, Zetas finsmakarträdgård i Kungens kurva utanför Stockholm. Maken till inspirerande miljö, kunnig personal och växtutbud får man leta efter. Älskar deras katalog med ett poängsystem som talar om för en hur odlingvärd en växt är. Om en planta tex har vackra blommor men sen ofta får olika sjukdomar får man veta det. Högst poäng får växter med både vackert växtsätt, vackra blommor och/eller blad och fin höstfärg. Full pott mao.
Oftast väljer jag med hjärtat men när jag anlade en liten rabatt framför ingången till huset så ville jag ha ett vackert blickfång som klarade av att vara vackert hela säsongen. Valet föll på Japanskt Gaffelolvon som enligt Zeta var högt rankad. Faktum är att det blev helt perfekt. Tyvärr tyckte även hunden det och hann halvera den nyplanterade plantan innan jag hann ingripa och upplysa henne om att det inte var pinnar vilka som helst det där. Trots en viss skevhet så blommade den fantastiskt i vår med snövita blommor över bronsfärgade blad, men nu var det faktiskt inte den jag skulle bre ut mej över utan allt vackert som fanns att se på Zeta i somras så här följer några bilder att bli inspirerad av.

I brist på ord.

Idag är jag inte så verbal så jag nöjer mig med att låta några bilder tala. Se och njut!
Enkel men dekorativ kruka i en nisch på Skultuna mässingsbruk.
Vanligt ogräs. Kardborrar som man blir vansinnig på när de fastnar i kläderna men tänk så vackert det är ändå.
Vallmon 'Manhattan' i skön sommarskrud.

Äppelmos och mosat finger.

I helgen blev det äntligen av att koka äppelmos. För snart 2 veckor sedan blev jag erbjuden att plocka hur mycket äpplen jag ville i M:s trädgård. Detta är orsaken till att jag ännu inte skaffat några egna äppelträd för jag får alltid erbjudanden av snälla vänner att plocka av deras dignande träd. Enda gångerna jag inte får äpplen är sådana år det inte blir några och jag inbillar mig inte att mina presumtiva äppelträd skulle bära några då heller så det här arrangemanget passar mig utmärkt.

M:s äpplen är suveränt goda dessutom så jag fyllde raskt en plastback och en kasse med ljuvliga äpplen. Såg sedan att ett av träden var i stort behov av beskäring så naturligtvis valde jag det som ett lämpligt sätt att tacka för frukten. Upp med stege och sekatör och vipps hade trädet antagit en helt ny slimmad form. Sen var det den sista kvisten som stack ut ovanför den perfekta (nästan) kronan. Raskt upp igen med ett snabbt klipp avlägsnades den misshagliga grenen och sekatören stannade en bit in i mitt pekfinger! Aj!!
Efter besök och omplåstring hos distriktsköterskan var äppelmos det sista jag tänkte på.

Men nu har det alltså blivit av. Hela köket doftar av äpplen när moset kokas och man känner sig outhärdligt präktig, sådär som en hemmafru på 50-talet haha!
Äppelmos är det jag gillar bäst på vinterhalvårets havregynsgröt så det känns bra med några burkar på lut.

Receptet är enklast tänkbara. Jag skär äpplena i grova klyftor kokar dem nästan mjuka i en gryta med lite vatten, mal dem i äppelmoskvarnen och sen kokar jag det färdiga moset med 6 dl. socker per liter mos i 5 min. En special har jag, jag låter en kanelstång få koka med det sista koket för det blir så gott.

Pelargoner och Pinschrar.

Lovade återkomma med rapport från en Traderaveteran som jag mötte i somras. Hon har en Pinscherkennel men är en stor trädgårdsentusiast med varenda centimeter i sin trädgård fylld av fantastiska blommor. Bland annat har hon specialiserat sig på Pelargoner. Har glömt hur många sorter hon hade men det var över 50 och ingen lik den andra. Kolla på bilden nedan så ser ni och detta var bara en av alla platser det stod prunkande Pelargoner i drivor. Enormt vackert. Jag som inte är någon pelargontant greps plötsligt av habegär och blev överlycklig när jag fick välja några skott som just nu står på tillväxt i köksfönstret.

Dessa pelargoner är som ni förstår svåra att få tag på i vanliga affärer så jag kan tänka mig att det är en bra affär att lägga ut auktioner på Tradera med sådana rariteter. Roligt också att träffa en av dessa entusiaster som man annars bara ser som anonyma alias på nätauktionernas plantsidor.
Pelargonen 'Voodoo' förförde med sin ovanligt djupa skimrande färg som jag inte lyckades fånga med kameran.
Kullen med 7 stycken Pinshervalpar förförde med sin enorma livsglädje och söthet och de gick inte heller så bra att fånga med kameran :)

Plantor på nätet.

Om du hållit på ett tag med trädgården som hobby så har du säkert handlat blommor på nätet nån gång. Tycker man når olika nivåer allteftersom trädgården tar form. För min del i början så lusläste jag Traderas auktioner i jakt på billiga basplantor att ha som grundstomme i rabatterna. Även Hortogreens näthandel är bra både i kvalitet och pris. Plantorna levereras snabbt, är väl emballerade och många plantor kan man köpa 3 eller fler och får då bättre pris. Tyvärr har posten sett till att flera leveranser därifrån stått och dött nångonstans på halva vägen. Fundering: Var hamnar alla paket som är rätt adresserade och packade men ändå tar typ 10 dar på sig från punkt A till B?
Men Hortogreen har alltid varit snälla och ställt upp med nya plantor så dit återkommer jag gärna. Även den familjeägda Odla.nu är underbara. Än så länge ett relativt litet sortiment men valt med kärlek och jag har aldrig blivit besviken när plantorna dyker upp. De packar om möjligt ännu nogrannare och ingen planta har dött under frakten. Bra jobbat!
Men för att återgå till nivåerna, nu när rabatterna är proppfulla med alla tidigare inköp och "plantagen"fynd så börjar man bli lite mer kräsen. Nu är det mer kvalitet framför kvantitet och visst finns det fantastiska sidor på nätet med olika entusiaster som specialiserat sig på tex bara kinesiska trädpioner eller något annat läckert. Jag säger bara Drottningsko! Den är min "villha" blomma sen en tid tillbaka, men ännu har priset hejdat mig och det faktum att min torpartäppa kanske inte är den mest lysande inramniningen till en sådan raritet. Hmmm.... Men på Tradera samlas alla och där finns om man har tålamod även möjlighet att buda på helt unika plantor. Nu för tiden driver många små egna företag på Tradera vilket innebär att affären går proffsigt tillväga och du kan vara nästan 100% säker på att säljaren vet vad de har och uppger rätt namn på plantan ifråga. Det är mer än vad som alltid är fallet på de stora blomvaruhusen i stan.
Dessutom gillar jag deras betygsystem där man får lite hum om hur pålitlig säljaren kan tänkas vara.
I somras träffade jag genom en gemensam bekant en av dessa eldsjälar som driver upp bla pelargoner av sällan skådat slag. Var hemma hos henne och fotade lite så om ett par dagar återkommer jag med det. Vi ses!

Tillbaka igen!

Nu först är primadonnan tillbaka. Det som skulle bli ett litet sommarstopp för att lukta på blommorna spårade ur totalt, men skönt var det.

Vilken sommar. Speciellt Juli månad som för min del avnjöts i 30gradig värme på olika platser i Sverige. Jag har samlat på mig mycket intressant material som ska pyttsas ut här på bloggen under hösten. Vad många engagerade trädgårdsmänniskor och vackra trädgårdar det finns i vårt land. Då tänker jag i första hand på de privata amatörträdgårdarna som ofta lever sina liv i stillhet fast till stor glädje för sina ägare naturligtvis.

I min egen täppa har det bökats mest hela sommaren utan alltför synliga resultat. Hmmm...tur jag har någon månad på mig att reda upp det hela. Men något som verkligen blev bra var spontanrabatten med alla gamla fröpåsar jag slängde ut i våras. Där har det blommat kan jag säga! Vallmo i alla färger och former. Atlasblomma och Doftreseda. Riktigt kul och nu ska jag se till och samla in frökapslarna från alla vallmon så jag får något liknande nästa år igen. Ett tips(som jag inte följde): Bind en liten garntåt som markering för vilken färg blomman har innan sista kronbladet singlat av för oftas har man ju förälskat sig i vissa färger mer än andra i fröblandningar och då kan det ju vara roligt att sortera och veta vilka fröer och färger man har till nästa år. Får bli nästnästa år för min del.

Njut av bilden på vallmon 'Black Dragon' här brevid.

På snart återseende :)

Primadonnornas tid

Nu är det primadonnornas tid i täppan. Vallmon 'Royal Wedding' har börjat singla kritvita blomblad tätt följd av 'Pattys Plum', men purpurrosa 'Manhattan' vräker ut sig för fullt för att inte tala om pionen som just börjat sin föreställning. Häftigt med alla dessa självsäkra prunkande blommor som stjäl all uppmärksamhet den korta tid de blommar. Jag ska själv haka på och vara primadonna några veckor och bara ägna mig åt min ledighet så sköt om er alla därute och ha en underbar sommar!

Ståltrådshästar och trädgårdspynt

För ett tag sen träffade jag en underbart duktig tjej som gör ståltrådsskulpturer på ett sätt som ivarjefall jag inte skådat tidigare.
Mina trevande försök i luffarslöjd är ljusår från dessa skapelser. Se bara på det naturtrogna trädet brevid så förstår ni. Tanken är att man ska pryda sin trädgård med dem och att de ska få åldras naturligt. Vet inte om jag skulle ha hjärta att låta dem stå i ur och skur, men kanske lite i skydd under något sorts tak.
Annars har jag en hel del vackert åldrade föremål som prydnad i trädgården, rostiga mjölkkannor, buckliga zinkspannar och nästan hela emaljerade föremål som alla grävts fram ur gårdens gamla
soptipp som är rena historielektionen.
Är lite kluven där. Åldrade saker kan vara mycket vackra, men mitt vårdande jag spjärnar emot mot att sätta ut något helt och nytt för att åldras i förtid. Vill på något sätt att tidigare generationer ska ha fixat färdigt en snygg patina åt mig så jag slipper känna mig skyldig att inte ha vårdat ett föremål som jag borde. Lite knäppt jag vet, för hela trädgårdens natur är ju förgänglig.
Så om jag köper en vacker ståltrådsskulptur så hamnade den nog inomhus misstänker jag.
Fast för den som är sugen på något vackert kan gå in på www.arnfridsson.se och njuta

Minns den snö som föll....

Nej jag är inte morbid eller speciellt elak men nu har jag kommit till den tid på året då allt går för fort. Jag har förlorat all värdighet och flänger som en liten näbbmus mellan allt som jag tycker jag vill ha gjort. Helt osystematiskt tillråga på allt också så göromålen istället staplas på hög istället för att bli färdiga. Har ju även haft ett hektiskt socialt liv med ett antal studenter och bröllop de senaste veckorna. Kan tänka mej minen när jag säger: "Nej tack jag kan tyvärr inte komma på ditt bröllop för jag måste rensa ogräs". Hade säkert varit en populär ursäkt så för att få lite perspektiv på det hela tittar jag på denna bild som togs från köksfönstret 17 April i år, så där en 10 veckor sen i runda slängar. Då syns det vad mycket som hänt ändå. Bra att se tillbaka lite så man inte fastnar i nått sort destruktivt stresstänk. En trädgård ska vara avkopplande och lustfylld enligt min mening så jag försöker gärna föra tillbaka tankarna till det.

Fast nu ska jag ut och slutfixa på husvagnen som inte ska vara trädgårdsprydnad längre utan ska få ut och fara.

Guckusko och översvämmning

Nu har det varit mycket sen sist men här är jag igen.


Har varit och hälsat på några av mina favoriter Guckuskorna som bor några kilometer härifrån. En stor del av marken härikring är kalkgrund så det finns ovanligt mycket orkidéer av olika slag. Kan inte säga att jag är så duktig på att identifiera dem men guckuskon går enligt mig ovanpå allt. Den ser helt tropisk ut när den vecklar ut sig i all sin prakt mitt i en svensk granskog.
Nu kom jag lite för tidigt så de stod i knopp men nästa vecka borde det vara dags så då ska jag dit igen. Förhoppningsvis har lite av vattnet runnit undan också för som ni ser på bilden nedan så hade stigen förvandlats till en strid bäck och det kändes skönt att ha de grova repen som inhägnar stigen att ta stöd mot ibland. Fördelen är ju att jag ännu inte behövt vattna mina frösådder eller nyplanterade plantor, det sköter vädret alldeles utmärkt, men imorgon ska det bli sol så då blir det full rulle med gräsklipparen efter jobbet

Ogräsdestruktör på 4 ben

Här ser ni min personliga ogräsdödare. På bilden har hon just ägnat sig åt ett privat projekt i sin egen täppa, men häromdagen var hon med mig i trädgårdslandet för att rensa ogräs. Det var bara att hugga tag i en torva så grävde hon upp den och sätt den hårt så drog hon tills den lossnade. Vågar inte tänka på vad denna begåvning skulle kunna göra för en nyplantering med växter man vill ha kvar :S
Hon tycker så mycket om att hjälpa till att rensa ogräs att hon gnyr om hon inte får följa med. Den nya rasen kanske? Rödpälsad ogräsretriever, hunden för varje stressad trädgårdsentusiast. Men som sagt något riktigt finlir i rabatterna har jag inte lyckats lära henne än så det får bli på lite större ytor.
Annars ska jag iväg ikväll till M:s trädgård för att gräva upp några plantor som hon inte ska ha kvar. Trädgården ska möbleras om lite och tacksam är jag som får det som blir över av hennes vackra växter.

Ombytliga färger

Så här ser min Funkia ut just nu, men kom igen om en månad då är den enfärgat grön utan spår av mönster och så förblir den säsongen ut. Varför? Denna planta har följ med mig i olika flyttar under 10 år och den har alltid upprepat samma visa, underbart brokbladig till att börja med och sen fortfarande underbar men inte ett dugg brokbladig.

Har nån därute hört talas om detta och vad det kan tänkas bero på?

Råkar nämligen ha ett gäng tulapaner (Darwin) som jag kunde svära på var rödblommande vid flytten till huset för några år sedan. Planterade tom. lite gult och orange runt dem för att skapa en färgstark rabatt. Nästa säsong var hela gänget vackert kanariegula och såg ut som, va vi har väl alltid sett ut så här?!

Men de har en förrädare ibland sig som inte hann klä om tillräckligt snabbt utan fortfarande har röda strimmor på kronbladen, men jag är helt mystifierad. Gillar blommor att byta kläder lite då och då eller vad är det frågan om?

Ät upp problemet

Ja ni ser helt rätt, det är Kirskål. Denna bittra fiende från min tid som trädgårdsarbetare i mellansverige. Här i norrlands inland finns den inte naturligt utan måste importeras med hjälp av plantor söderifrån vilket var exakt vad jag gjorde för ett par år sedan. Nu har jag mot min vilja en mycket liten men livskraftig koloni i ett hörn av en rabatt.

Men vet ni vad som smakar nästan som Ruccola? Färsk, grovhackad Kirskål var en höjdare att strössla över de nystekta rosbiffskivorna. Extremt fräsch och ekologiskt odlad är den med :)

Har inte hunnit ta reda på det än men jag kan tänka mig att den är supernyttig också. Har ivarjefall läst att den importerades till Sverige av vikingar/munkar (olika bud) just för att odlas som trädgårdsväxt vilken den ju som de flesta av oss vet inte har några tankar på. En Kirskål bestämmer man inte över, men nu har jag kommit på ett gott sätt att begränsa dess framfart.

Thalia

Dagens lilla pensum tillägnas de ljuvaste av dem alla; Thalia och Poetnarciss. För ett par dagar sen såg de ut så här, nästan självlysande i kvällsljuset i sin skimrande vithet, men nu har de bedagats och är snart färdiga för i år. Doften är också underbar speciellt Poetnarcissen.

Se bara på den söta lilla röda ringen runt det gula svalget, så perfekt format som ett litet spetskrås. Dessa två blommar med förtjusning i min täppa men det gjorde däremot inte Narcissen 'Flora Plena'. Denna mycket gamla sort är dubbelblommande och underbart vacker, men svår att få tag på i handeln och ganska dyr. Jag har försökt två gånger med lika dåligt resultat. Flora Plena vill inte bo hos mig, men jag får riklig tröst som ni ser.

Smörsmekta humleskott

Som jag berättat tidigare så är det premiär i år att skörda de första sparrisarna från mina plantor. Nändes bara klippa av en stjälk från varje planta som skulle få bli garnering ovanpå kycklingfärsbiffarna till middagen.
Men nu du kom idéerna susande! Hade nyligen läst på en av alla underbara trädgårdsbloggar jag besökt att det går alldeles utmärkt att äta humleskott. Så efter besöket i sparrislandet tog jag svängen förbi humlen och samlade en liten knippa. Visst ser de nästan exakt likadana ut också om du tittar på bilden där det ligger en knippa mixat sparris och humleskott.
Dessa skira primörer ska ju nästan inte tillagas så jag hällde 1 cm vatten i traktörpannan och en rejäl klick smör. Sedan fick det sjuda upp så smöret smälte och snabbt i med det gröna som bara fick ligga i och "smekas" av smöret nån minut. Behöver jag tala om att det var gott?!

Strutbräken i våryra

Kommer osökt att tänka på Evert Taubes 'Vals på Ängön' när jag ser min strutbräken veckla ut sig för säsongen. Ni vet den där raden om "ormbunken rister sin ringlande topp, slår upp sina gröna små vingar". Så perfekt beskrivning av hur det ser ut. Evert gick nog också och betraktade växtlighetens små under och egenheter.
En egenhet hos strutbräken upptäckte jag helt nyss. Har sedan länge ett stort exemplar brevid ingången till huset. Har för länge sedan gett upp hoppet att den ska göra några småstrutisar omkring sig, men den är ju ett livskraftigt och vackert exemplar själv så något bekymmer har det inte varit med det. Först nu har den kommit på idén att reproducera sig och var kommer den lilla telningen fram? Ja inte i rabatten utan mellan dräneringsstenarna och grunden, lite på sniskan så där. Med vetskap om hur djupa rötter en strutbräken har så har jag nu börjat fundera på hur denna lilla obstinata planta ska kunna återföras till rabatten. Ska lägga pannan i djupa veck ett tag till....

Kryddor och kattungar

Nu har jag varit förbi Y:s trädgård och låtit mig inspireras. Skulle dit för att titta på nya kattungar och hennes tulpanblommning. Kattungarna var så ljuvliga som kattungar kan bli men tulpanerna hade nyligen startat så jag har en ursäkt att fara dit igen för att se den riktiga prakten.
Däremot har hon ett kryddprojekt som jag genast kastade mig över för att dokumentera. Supersöta hemmagjorda skyltar till varje sort fångade genast mitt intresse. Så enkelt och snyggt. Smala grenar uppsågade lite på diagonalen till medaljonger, en tunn blompinne i ett passande borrhål i medaljongen och en tuschpenna för skriften.
Hon och jag har en liknande planering på våra trädgårdar vilket innebär att allt gott växer en bit ifrån huset. Det är ju inte så bra med kryddor för dem vill man han nära till hands för att snabbt knippsa av en själk och förhöja den pågående matlagningen. Nu har Y löst det med att snickra ihop en kryddlåda som när värmen kommer ska få sin placering på den soliga förstukvisten. Lätt tillgänglig för att skattas på goda smaker och dofter.
Fick med mig två krukor med en rödbladig och en vanlig Basilika som jag vårdar ömt inomhus.

Trädgård+foto+vallmo=sant!

Är ett blåbär i bloggsammanhang och min blogg är bara drygt 3 månader men en sak har jag fått klart för mig efter att ha botaniserat bland andras trädgårdsbloggar och det är att som för mig verkar trädgård och fotointresse gå hand i hand. Kanske inte så konstigt för sinne för det vackra och en önskan att föreviga det följs ofta åt. Kanske också en önskan att utgöra en jämnvikt åt trädgårdens föränderliga natur. Man vill helt enkelt spara en del ögonblick. Visst älskar vi växtlighetens förgänglighet, för annars hade vi nöjt oss med plastblommor, men ändå känner ivarjefall jag att det ibland går för fort och jag vill smaka lite extra på en del saker som tex. mina Vallmo som just nu har börjat spela sin symfoni i alldeles rasande takt. Först ut med den Sibiriska vallmon tätt följd av de andra fleråriga Orientalisvarianterna och sen kommer kornvallmon på alla upptänkliga ställen där den gillar läget.
Hitintills har jag nöjt mig med att föreviga dem med min mobil men nu har jag anmält mig som testperson hos Smartson http://www.smartson.se/ för att om möjligt bli utvald att testa deras nya kamera Canon EOS 550D. Så nu har jag bildat testteam med kära mediepedagogs-väninnan och hoppas på det bästa. Sa jag förresten att Canon EOS varit min dröm sen tonåren?

Druvfläder och annat rött

Idag får jag titta på trädgården innifrån huset för en elak förkylningsbacill har hoppat på mig :( Ja, ja det finns å andra sidan mycket att titta på så det går ingen nöd på mig så länge jag har lite snuvapapper nära tillhands.
Nog om krämpor. Har en förkärlek för rödbladiga växter (vi är många jag vet). Har suktat på Japanska lönnar och Smällspireor och annat i den eftersträvansvärda färgen. Men det finns ett aber; röda bladfärger, speciellt de mörkaste uppfattas gärna som en mörk skugga i rabatten på lite avstånd. Samma faktiskt med riktigt mörka blommor. Eftersom jag bor granne med granskogen så har jag hållit mig lite tillbaka på mörkaväxter fronten, men eftergifter finns naturligtvis och de syns extra tydligt en strålande vårdag som idag. Min enorma Druvfläder firar en orgie i vinröda blad och limegröna blomställningar. Såå häftig! Den är ett nära 4 meter högt och omfångsrikt träd som kompenserar mig rikt för att den inte har ätliga blommor som vanlig Fläder (Sambucus Nigra) som ju föredrar lite sydligare nejder.
I samma mörkt vinröda nyans går även de nya bladen på min Flikrabarber (Rheum palmatum) en bit därifrån. Den stod tidigare i en rabatt, men som den primadonna den är så stal den hela showen och det mesta av platsen så nu har den en helt egen del av trädgården att vräka ut sig på. Väntar med förtjusning på de 2 m. höga korallröda blomspirorna.

Sparris och livskraftiga hallon

Nu har det grävts igen. Som jag sagt tidigare så fanns det en hel del hallon på tomten när vi kom hit och inte vilka hallon som helst utan över två meter höga spiror med underbart stora goda hallon typ 'Mormorshallon'. Men det finns en gräns för allt även hallon och eftersom jag snart insåg att hallon är av det gränsöverskridande slaget så snickrade jag ihop en lång stor låda av gamla timmerstockar som hallonen skulle få bo i hädanefter.
Nu blev det tvärnit i lådan. Alla fina skott jag grävt ner tvärdog och sen hade jag en lång smal sandlåda att krafsa i om jag ville. Det ville jag inte så något år efter inhandlades tre vackra exemplar av olika sorters svarta vinbärsbuskar som fick lådan, men nu ska ni se att det blev fart på de "döda" hallonen! De hade bara legat och tjurat och inför risken att bli helt hemlösa kom de till liv igen så nu var det de stackars vinbärsbuskarna som hamnade i kläm istället.
Nu är allt ordnat till det bästa för alla. Hallonen får behålla sin låda och vinbären slipper trängas utan har fått ett helt nytt ställe att frodas på. Frid och fröjd tills vidare.
Fick även lyckofnatt när jag sneglade ner i sparrissängen i närheten. Frösådde dem för tre år sedan (Mary Wachington) och maken till spenslig växt får man leta efter. Visserligen får man inte börja skörda efter tidigast på tredje året men jag har trott varje vinter att de ska ha frusit ihjäl och att jag tidast får skörda om femton år. Därav min lycka när riktigt grova fina sparrisar nu tränger upp ur jorden och gissa vad jag kommer äta några få av dem med andakt!

Allt bra går inte

Dessa påskliljor är urpåskliljorna för mig. Om jag skulle illustrera en text om påskliljor så skulle jag använda dessa som modell. Fast de växer inte ens på min tomt utan grannens så jag njuter dem på avstånd och dagens tankar kretsar istället kring ett drygt tre år gammalt projekt. Eftersom min tomt vid övertagandet bestod till största delen av gräsmatta och lössläppta hallonbuskar så fick jag ett bra tips om hur man kan gräva rabatter i gräsmattan och återanvända en del av det uppgrävda. En eller två grästorvor är inget problem, men när man som jag for fram som en grävling i gräsmattan samlade jag ihop berg av grästorvor som sedan skulle fraktas undan med skottkärran till en mer undanskymd tillvaro. Idén gick ut på att man skulle hacka upp en önskad form i gräsmattan, lägga undan torvorna, gräva sig ner en bit i backen, vända torvorna med grässidan ner, lägga dem i botten på den blivande rabattgropen och sedan fylla igen med jord. Tanken är då att torvorna ligger i botten och bidrar med näring och håller fukten. Det är bara ett problem, det finns en gräns för hur mycket åtminstone jag orkar gräva.
Efter ett gigantiskt projekt orkade jag bara följa rådet halva rabatten och sen gav jag upp och tänkte; vaddå hur svårt kan det vara! Släng i lite skit så blir det bra. Men si så lätt lurar man inte en blomma! För hur kommer det sig annars att den pionen och rosbusken som hamnade på den supergrävda halvan nu är mer än dubbelt så stora som de andra i samma rabatt?? Hela förra sommaren gick jag och blängde, men nu ska jag faktiskt kavla upp ärmarna och åtgärda det hela. Har börjat med att ställa fram ett tråg för förvaring av uppgrävda plantor så nu är det bara resten kvar...

Vårkalabalik

Jamen vilken kalabalik det blev då! Det är samma visa varje år. Först har man hur gott om tid som helst och går och pysslar i godan ro och sen kommer den stora vårexplotionen och stjälper allt över ända. Hade ju som sagt tagit ledigt hela den här veckan enkom i syfte att ligga bra till för sommaren och inte springa och pytta i frön i Juni och gräva rabatter i stekande högsommarvärme. Men ja...fast jag hann en del också. Har nästan skrapat och målat om en hel garagedörr som fick en ny kostym i vitt och ljusblått istället för som tidigare avskavt mörkrött och mörkbrunt. Det är ingen öppning i häcken på tre meter längre utan där står det prydliga Spireapinnar på tillväxt. Fick även två enorma ruggar av L med något som ser ut som stor kantnepeta. Än så länge kallar jag den för "Praktnepeta", ska leta efter det riktiga namnet sen, men den gick att dela i 9 plantor som nu pryder krönet på en låg mur. Tror det kommer bli jättesnyggt när den blommar i lilablått lite som Lavendel. Ska inte tråka ut er med allt jag sprungit och hattat med men i lördags var det fest. Bosniskt-Svenskt bröllop. Mina fötter har nästan sagt upp bekantskapen med mej idag efter alla vilda Bosniska danser jag varit med på :)
På bilden ser ni mina lika vilda tulpaner som nu blommar för fullt.

Vårbruk.

Från nu och en vecka frammåt har jag vikt åt att göra färdigt! Våren går aldrig sakta fram så att sådana som jag som inte har obegränsat med energi kan hänga med i svängarna. Nu har jag tagit en vecka "semester" för att enbart gå hemma och pyssla. Får se hur mycket ork jag kommer att ha att skriva om alla fantastiska framsteg som gjorts dag för dag :) Idag kom ivarjefall trädgårdsmöblerna ut och blev inoljade och igår inköptes enorma mängder färg och ett antal meter hängränna. Ingen idé att måla bodväggen fin när det sedan stänker upp gegga på den vid varje regnväder pgr. av brist på hängränna och stuprör. Har även planerat in stärkande vårpromenader och ett besök av S från Västerås som även hon ska utrustas med blåbyxor och pensel säger hon. Kanske Y kommer förbi också om jag lovar henne att hon bara kommer att bli utrustad med en kopp kaffe?
Annars kan jag meddela att rabarberna äntligen behagat visa sig. Bara små röda knular men jag trodde nästan de gett upp. Så nu ska ni få ett gott recept på Rabarberchutney:

Rabarberchutney
4 röda lökar
1 kg rabarber
3 dl vatten
Hacka i småbitar och koka ihop i 10 min
Tillsätt
2 tsk ingefära
3 tsk curry
4 msk sambal oelek
1 l strösocker
Koka 1,5 timmar och häll upp i rena glasburkar. Mums!

Fast jag ska ju vara lite märkvärdig och ha i 1 l finhackade morötter också bara för att jag har en hel låda kvar i jordkällaren och jag tror det blir gott. Får nog plussa på lite vatten med.

Blekblå lådor

Häromkvällen var det lite myspyssel för min del. Ibland kommer det frukt till mitt kök på jobbet i fina, men ganska klent byggda trälådor. Har sparat undan några som jag tänkte fixa upp lite grann. Så det var det som blev gjort nu. Gjorde en blandning av linolja, balsamterpentin och lite färgpigment av färgerna ultramarin och det fantasieggande namnet vinstockssvart. Ville få fram en ganska blek gråblå färg. Lite som en sommarskymmning för att vara poetisk. Tänkte även att linoljan skulle skydda lite och förlänga livet på träet.
Så nu har jag tre snygga lådor att välkommna sticklingarna med när de ska härdas för utelivet.

Kalljordskrinium

Nu har jag planterat om mina Kriniumlökar eller Crinium Powéllii som de heter på latin. Köpte dem för några år sedan och grävde ner dem i en stor zinkbalja. Förra året blommade de med underbara Amaryllisliknande rosa blommor. Mycket vackra. Blev jätteglad för det var lite grisen i säcken när jag köpte lökarna eftersom jag inte alls visste hur de skulle se ut.
Har inte riktig haft kläm på vinterförvaringen heller så första året la jag dem i jordkällaren vilket höll på att avsluta det hela. I år klippte jag ner dem och lät dem stå innomhus. Det gick bra för nu är det full sprutt i krukan och jag var tvungen att dela dem och plocka bort en massa smålökar som sattes i småkrukor.
Som ni ser på bilden är det ingen liten blomma, blad och blomstänglar blir meterhöga. Bara rotsystemet fyllde upp hela baljan, fanns nästan ingen jord alls kvar. Inget för den lilla fönsterbänken med andra ord.
Det är ju åh andra sidan en uteväxt även om den inte kan övervintra utomhus häruppe så lär den kunna göra det i zon 1. Det kanske ni från södra Sverige vet mer besked om?
Nu ser jag fram emot en storslagen blommning efter all ny jord jag gett dem.

Mera inspiration från vårmässan

Ja idag har det varit en lång dag så det blir bara lite trevliga bilder ifrån Vårmässan. Den gulliga bänken i smide stod Blomsterlandet för och den återanvända båten har jag sett på fler ställen men just den här varianten är omgjord till ett utekök. Kanske ett tips för dig som bor lite närmare havet än jag. Tycker annars att det är en trevlig idé och jag tänkte ett tag att jag skulle göra en trädgårdssoffa enligt samma modell. Den skulle bli som ett litet krypin med fören på båten som ett lätt lutande tak över sig. Allt som fattades var en vacker gammal utsliten träeka. Svärfar hade en sådan som jag börjat slå lovar runt, men tyvärr fick den följa med på en sista tur då den fann för gott att stanna på Ljungans botten. Tack och lov utan svärfar!

Vårmässan

Stora vårmässan i Sundsvall avnjöts i helgen. Extremt välbesökt men ändå gemytlig och med bra priser. Den består av de 4 delarna trädgård, mat, fritid och hus/hem.
Perfekt mix för mig som är intresserad av lite av varje fast ska jag erkänna så blev det trädgårdsdelen som fängslade mest. En av de mer läckra utställningarna stod nätbutiken "Min lilla vrå" för. Den väckte stort habegär med alla vackra och funktionella trädgårdssaker i engelsk lite "cottage" stil. Jag säger bara plåtburkar....
Ni får lite smakprov nedan annars får ni besöka hennes hemsida www.minlillavra.com


Kan även meddela att jag inte gick ensam hem :) Bla Pionen 'Mme Calote' följde med. Den ska blomma så sent som Juli/Augusti i stora blekrosa blommor med krämgul "puff" i mitten. Vad häftigt med en pion som blommar så sent!
Även trädgårdsmästareleverna på Nordviks trädgård sålde fina kryddor och annat som de drivit upp själva så jag avslutar med en bild på en av dem som packar upp mera Citrongräs.

Rosors namn

Ja det stämmer, det är rosorna i vinjettbilden. Det är min Vresros av sorten 'Ritausma'. Taggarna är skräckinjagande men blommorna gör att man förlåter allt. I kommentaren till ett tidigare inlägg nämdes rosen 'Bert'. Det visade sig sen att rosen kallades Bert efter givaren och då började jag fundera över hur ytterst få rosor i vår del av världen som har mansnamn.
Det är ju ofta män som odlar fram nya sorters rosor men sen när de ska ut på marknaden och få namn brukar de namnges efter drottningar, filmstjärnor, fruar och älskarinnor. Nej tacka vet jag de nya Kanadensiska rosorna i Explorerserien som namngetts efter upptäcktsresande i Nordamerika och heter saker som 'Alexander MacKenzie' och 'John Cabot'. Men så är de också sällsynt härdiga (en del till zon 8) och friska om nu det är det viktiga för en "manlig" ros. Själv har jag 'Isabella Rosellini' på vinterförvaring i jordkällaren som den bräckliga skönhet hon är. Rosor ur ett genusperspektiv kanske skulle kunna vara ett ämne att forska i?
Om 'Ritausma' är en hon eller han har jag ingen aning om men hon (?) klarar sig alldeles utmärkt i vilket väder som helst.

Bedövande vallmo

Åter till mina impulsköpta frön. Kom inte längre än svänggrinden på min lokala Icabutik innan jag fastnade för denna Vallmo med det fantasieggande namnet ´Lilac Pompom´ läckert va?
Jag har en rabatt som ska grävas om totalt i år och när jag såg dessa ruffsiga, ljuslila skönheter så tänkte jag att de nog kommer att stå sig fint mot de andra invånarna där som går i mörkrosa och blålila nyanser. Hög blir den också, upp till 120 cm. Kan tänka mig de nickande fluffiga vallmobollarna mellan rosor och Steppsalvia.
Såg även när jag kom hem att jag varit en smula kriminell :) Det latinska namnet är Papaver Somniferum eller opium med andra ord, hmmm...
Tidigare var Somniferum även för trädgårdsbruk förbjudet i bla Norge, men de sorter som odlats fram nu lär inte vara så verksamma så de skulle vara av något annat intresse än för sin skönhet. Skönt, för jag är helt emot droger av alla slag (utom ordinerade av läkare)Tycker livet självt är tillräckligt stimulerande och känner inget behov av något annat bedövningsmedel än bedövande vacker Vallmo!

Botaniska tulpaner

Ja så här ser det ut i min söderrabatt just nu. Kanske inte så mycket att skryta om, men en av de stora fördelarna med blomlökar här i norr är att de oavsett vad det står på påsen blommar nästan samtidigt under en intensiv månad. Krokusar, Scilla,Narcisser, tidiga o sena tulpaner om vart annat med bara några veckors fördröjning istället som söderöver där det går mer städat till och blommningen kan börja i slutet på Februari och sen beta av sort efter sort i tur och ordning.
Baksidan med blomprakten i norr är kylan på vintern som kan gå hårt åt vissa löksorter. Tulpaner blir sällan långlivade utom vissa sorter. Några tulpaner som verkligen kan betraktas som superöverlevare är de botaniska tulpanerna dvs. urtulpaner. De är inte så stora och tjusiga som mer sentida sorter men kompenserar det enormt med sin tålighet och blomrikedom. De blommar ofta med 3-5 blommor per stängel och att de sedan gärna fröar av sig gör ju inte det hela sämre.
Sorten på bilden är "Tulipa Turkestanica" som blommar i vitt med gult i mitten. Lökarna är så små och tar ingen plats alls runt rötterna på sommarens perenner så de får vara kvar året runt och föröka sig i lugn och ro.
Längtar intensivt efter att de ska börja blomma för då har våren vunnit.